Din upphovsrätt är en försäkring och en ekonomisk drivkraft

Vår Upphovsrättsexpert Putte Salminen reder ut begreppen om upphovsrätt.

Foto: Maskot Bildbyrå

För många fotografer är upphovsrätten något komplicerat men nödvändigt som man måste förhålla sig till. Min förhoppning är att våra medlemmar och kommande fotografer/bildjournalister kommer att se upphovsrätten som en användbar försäkring för det som skapas men också som en ekonomisk drivkraft som kan få ut mer av  (nästan) varje affär.

Upphovsrättslagen infördes 1960 för att skydda skapare av konstnärliga verk. Men fotografi kom inte med förrän 1994 då Fotolagen bland annat med den så kallade beställarregeln försvann. Det vill säga att den ekonomiska rätten gick över till beställaren vid ett fotouppdrag. Vad gäller fotografi finns två typer av bilder, dels fotografiska verk som har en skyddstid på 70 år efter fotografens död, dels fotografiska bilder som har en skyddstid på 50 år efter fotografens död.

Gränsdragningen mellan verk och fotografisk bild är inte lätt att definiera och avgörs slutligen av Patent- och marknadsdomstolen men man brukar prata om konstnärligt eller originellt värde för ett verk medan en fotografisk bild är en bild som det inte ligger någon (större) tankeverksamhet bakom och som lätt kan återskapas av någon annan. Notera dock att lagstiftningen inte tar höjd för AI här. Vi tycker att det är problematiskt att man skiljer på verk och fotografisk bild för att det krånglar till det för lagstiftaren i många fall.

Och därtill så finns det inte andra områden där man skiljer på hur utfallet av skapandet går till eller hur slutresultatet ser ut. Jämför exempelvis med brukskonst och målade tavlor. Där kan slutresultatet ibland se mycket enkelt ut men har ändå skydd som verk. Detta borde lagstiftaren rätta till. Men för den som skapar och är med i BLF Fotograferna är den gängse uppfattningen i branschen att det är verk som skapas vid varje fotograferingstillfälle.

Upphovsrätten skyddar fotografen, det vill säga upphovspersonen, som har en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket. Detta kallas för ekonomisk rätt. Skaparen har också ensamrätt att bestämma hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten men även en ideell rätt som innebär att fotografen ska namnges när verket används. Verket/bilden får inte heller användas, bearbetas eller manipuleras på ett kränkande sätt. Vad gäller namngivningsrätten har vi i Sverige inte haft lika långtgående krav som i övriga EU men där är en skärpning på gång i den svenska lagstiftningen vilket vi jobbat för under många år.

Genom att förstå och använda din upphovsrätt kan du försäkra dig om att ingen använder dina bilder på ett sätt som ni inte kommit överens om. Och om det ändå sker har du lagen att luta dig mot för att få ut en skälig kompensation. Och på samma sätt kan du skriva gedigna avtal som inte ger beställaren för långtgående rättigheter och där det är du som bestämmer hur länge en bild får användas. Självfallet finns det tillfällen då det här inte är möjligt eller ens värt att förhandla om. Men ha som grundregel att det alltid finns ett förhandlingsutrymme.

Dessutom finns vår rådgivning till för att hjälpa dig om du har frågor kring priser och dina rättigheter och dessutom har Journalistförbundet flera anställda jurister och förbundet kan driva medlemmarnas tvister i domstol. Men ju bättre varje enskild fotograf kan använda sin upphovsrätt desto bättre kommer förtjänsterna och avtalen bli på sikt för kollektivet fotografer.

Under tiden jobbar vi i BLF Fotograferna för att upphovsrättslagen ska fungera bättre i en digital verklighet där AI är både en möjlighet och ett hot. Det gör vi direkt mot lagstiftaren men även genom vårt medlemskap i Bildupphovsrätt i Sverige, Bonus Copyright Access och CEPIC.

Av Putte Salminen, senior rådgivare för BLF Fotograferna och BLF Bildhantering AB